Så var man hemma igen. Tänk vad tre veckor kan gå fort! Jag har haft en mycket skön och avkopplande semester som gjort mig gott, men lite mer sol hade ju inte skadat. Nu ser det dock ut som att sommaren är på väg lagom till att semestrar är över och skolan börjar - men då får jag väl ta tillvara alla stunder som bara går. Suga på sommaren in i det längsta. Carpe diem.

Hemma har farbror Groda vaktat mina rädisor som jag bara krafsade ner i alla hast innan jag for iväg. Får väl se om de går att äta. Potatisen är också dags att skörda, vinbären lyser röda, morötterna har växt sig stora och den första solrosen har slagit ut.

Nu hämtar sambon pizza - härligt - för efter att ha burit in en sådär tretton vändor smutstvätt så skriker magen efter mat. Jag riktigt hoppas att det är något bra på TV. Sommar-TV brukar dessvärre vara ganska så kass.

Jag har blivit utmanad av Kärleksdravel i samma som nedan, och nu är ämnet det som rubriken anger.

Vimsig kan jag vara och grodor kan komma ur munnen (dock snälla och vimsiga sådana) men jag gör sällan bort mig sådär ordentligt. Inte vad jag märker i alla fall ;-) I vilket fall så kommer jag att tänka på ett tillfälle när jag arbetade på kontor (det var i min ungdom). Kontorsdelen var två våningar upp och toaletterna var på entréplan. Jag behövde k*ssa och gick ner på toaletten (hade kort kjol och strumpbyxor på mig) och gick sedan ut från toaletten (missade tyvärr att jag dragit upp strumpbyxorna ÖVER kjolen och därför visade min trosbeklädda bakdel). Sedan traskade jag i lugn takt upp för trapporna och bakom mig hade jag en gubbe (minst en - minnet sviktar) som var på väg till fabriksdelen på första våningen. Han hade ingen brådska att passera mig om jag så säger..... När jag sedan upptäckte mitt misstag tyckte jag att det var oerhört pinsamt :-(

Har fått en utmaning skickad till mig utav Trollpackan. Jag ska skriva om ämnet "Så ser en skön dag ut i mitt liv!" och sedan hitta på ett nytt ämne och skicka det vidare till 5 st bloggare. Jag kommer att välja ämnet "Favoritordspråk - och varför!" och skicka det vidare till Ugglan, Kafferasten, Madelene Nattfrost, IT-mamman och Amlon.

Reglerna är som följer:

• Fundera ut ett ämne som du vill att någon ska skriva om (eller fotografera) och skriv ner det
• Välj ut ca 5 bloggare som du tror skulle vilja skriva om ämnet och tala om att dom är utmanade.
• Längst ned i inlägget klistrar du in listan över tidigare ämnen

Du som blir utmanad får skriva så långt eller kort du vill om ämnet, du kan fotografera bara eller både skriva eller fotografera. Du får välja 5 nya bloggare men fler eller färre går också bra. Har du blivit utmanad flera gånger får du välja det ämne du tycker är roligast om du inte vill vara med två gånger.

"Då gjorde jag bort mig"

”Ett sommarminne”

"Så ser en skön dag ut i mitt liv!"

"Favoritordspråk  - och varför!"

En skön dag i mitt liv...

... vaknar jag vid 9-snåret och är utvilad i hela kroppen

... äter jag en "hotellfrukost" med alla tänkbara tillbehör

... surrar mobilen till ibland då någon vän skickar ett trevligt sms

... krånglar inga datorer utan jag får en liten skön stund framför burken

... dricker jag te, äter lite godis och tittar på en spännande DVD-film

... läser jag lite i någon favoritbok

... tränar jag ett extra roligt pass på gymet

... äter jag en god middag och dricker ett glas vitt eller två

... läser jag en extra lång stund i Harry Potter för mina barn

... umgås jag med sådana som jag kan vara mig själv med

... känner jag att jag trivs med mig själv, precis som jag är

... är jag dagens prinsessa

Favoritordspråk - och varför

CARPE DIEM

Jag tror att livet kan rinna iväg som sanden i ett timglas - utan att man lägger märke till att det sker. Jag tror att en duktig "fånga-dagen-människa" kan få ut lika mycket av fem år som en vanlig stressad person kan få ut av femtio. Så det gäller att fånga dagen, varje dag, hela livet. Och det är ett stort konststycke.

Var inne på IDA´s blogg och hittade den här länken till en go och sockersöt låt. Bara måste låna den: Klicka här.

Gårdagen förvann i ett huj. Åt frukost, packade matsäck och for direkt till Liseberg och stack sen inte in stortån i vagnen förrän långt efter midnatt. Trött och belåten som alla andra i sällskapet. Jag hyser full beundran över alla galningar som hoppar in i dessa åkattraktioner med livet som insats och NJUTER av det. Sambon åker allt och sitter bara och gör segertecken och ler. Kommer ner och säger att "den här var skön" (uppswinget) eller "den här var sådär - kändes för lite" (spinrock) osv. Saker som får mig att dåna killar inte ens i hans mage och det avgörande kommer här:

JAG KLARAR INTE AV ATT "HISNA" VILKET ALLA ANDRA VERKAR FIXA

 *SNYFT*

Det är sant! När andra hisnar så skriker de av glädje eller för att det är lite läskigt - jag tappar greppet om omgivningen. Känns som om jag förlorar medvetandet över kroppen, som att hjärnan flyter fritt och bara skriker "stanna människa så att jag vet vad som är upp eller ner". Finns det någon bloggande själ därute som kan tala om för mig varför i helsike jag inte klarar av den känslan? Det är inte läskigt, inte lite småotäckt - det är fruktansvärt otäckt. Det blir en enorm, sugande känsla i huvudet som gör att jag inte kan njuta utan bara vill "skaka" allt tillrätta så att suget försvinner....

Jag åkte i alla fall Lisebergsbanan - två gånger - trots det sista hisnande guppet som jag då alltså inte fixar (inget kul, bara otäckt). Och flume ride. Resten av tiden tittade jag och väninnan på när övriga galningar åkte de mest halsbrytande saker (och jag är grymt avundsjuk) och tjöt av skratt över roliga ansiktsuttryck. Och sen är jag tydligen en jäkel på basket ;-) Fick med mig två goa Lisebergstroll hem.

Personen på bilden har inget med bloggägaren att göra :-)

Huvudvärk, trötta ben, blåmärken på höften, påkörda hälsenor, svettiga armhålor, blodsockerfall, värmeslag.... och en himla massa fynd i den med marginal överfulla vagnen. DET är Ullared! Dessutom handlar man ALLTID mer än vad man tänkt från början. Tusenlapparna seglar iväg i samma takt som vagnen fylls. Men det är faktiskt kul. Varje gång. Idag slapp jag köa men det var trångt som bara den. Men shoppat har jag gjort. Och nöjd är jag.

I väntan på att kunna lägga in "embed-kod" i denna blogg så lägger jag här in en länk till Peter Wahlbecks värdelösa låt: Ullared  Så dålig att den måste ses.

Sverige verkar delat i två läger: för eller emot Ullared. Jag har en kompis som är superemot. Skulle aldrig sätta sin fot där. Men överlag tror jag att fler faktiskt har upptäckt att det finns rätt mycket att handla där. Vilket läger tillhör du?

Kram från en trött en som nu ska ta en välförtjänt kopp te.

Hittade en passande dikt som jag tycker hör ihop med min plånboksängel (den är ju som en liten ängel i fickan). 

I am a tiny angel

I´m smaller than your thumb

I live in people´s pockets

Thats´s where I have my fun

I don´t suppose You´ve seen me,

I´m too tiny to detect

though I´m with you all the time,

I doubt we´ve ever met.

Before I was an angel .....

I was a fairy in a flower

god, himself, hand-picked me,

and gave me Angel power.

Now God is so busy

with way too much to do,

he sid that my assignment

is to keep close watch on you.

When he tucked me in your pocket

he blessed you with angel care,

then he told me to never leave you

and I vowed always to be there.

GODNATT!